...eller också kan man smacka upp pumporna på ett plåtbord i uterummet bara. Happy Halloween!(Jag gör ett höstfat en annan dag helt enkelt...)
Idag var det dags. Innan alla vissna löv från vinrankan kletar sig ner bland möbler och dynor. Fram med handskarna och sekatören!
Den 28 oktober förra året var det visst en annan väderlek. Då tog jag den här friska bilden på en dahlia. I en kruka utanför min ytterdörr stod den vill jag minnas. En av knölarna som inte överlevde vintern i garaget tydligen för i sommar har inte denna skönhet tittat upp.
Tävlingsbilden är mailad och den ska vara hemlig och anonym. Inget kompisröstande här inte! Så här kommer något helt annat - en kaprifol klättrar på friggeboden i min trädgård.
I uterummet står de små söta pelargonerna uppradade på ett bord. Lite för kitschiga för trendiga pelargonsamlare är jag rädd. Som tur är räknas jag inte till den skaran.
Ogräset som kämpar sig upp i en glipa i markväven har jag inte hjärta att dra upp. De blir tvärtom flera för varje säsong - ringblommorna.
Ett fint höstfat på ett bord i Tirups Örtagård som jag fotograferade häromdan. Något att ta efter? Jag kanske skulle inspireras och gå ner till stranden och plocka ihop lite nypon till en höstbukett i uterummet. Med de tjocka trädgårdshandskarna då såklart...
Det här är den vänstra sidan av mitt växthus. Det ser ungefär likadant ut åt höger till. Tomater, tomater, tomater så långt man ser. Men nu drar det sig ner mot en 2-3 grader nattetid. Hur många fler hinner mogna?
Vi är i den här stan begåvade med en lång allé av gingko-träd. Kraftiga fina exemplar och jag tror där ska vara drygt 60 träd. Nu har jag hört talas om att gingkon släpper alla sina löv (eller botaniskt är de egentligen barr) samtidigt på hösten. Jag är nyfiken på vad samtidigt betyder (samma timme? samma dag?) och gjorde igår mitt första studiebesök.
Och när jag ser alla nerfallna löv i gräset runt alla träd så börjar jag undra om jag kanske är lurad? Vadå samtidigt?
Vid den tionde och sista kategorin är jag färdig att ge upp igen! Diverse dahlior - där ingår resten av dahliorna som inte passar in på annat håll.
Boken innehåller också en gedigen historiebeskrivning om hur de vilda arterna hämtades hem till Europa från Mexico under 17-1800-talen. Vi får också lära oss hur de ska odlas och planteras - hoppsan jag brukar lägga mina knölar i en hink vatten innan jag gräver ner dem men det var visst absolut förbjudet! Ett informativt avsnitt om skadedjur finns också med.
Det fanns en hel del fina bilder i boken men den lyfter inte som en riktig fotobok, det gör den inte. Så här kommer några av mina egna bilder istället.
I augusti 2008 var denna en av mina favoriter på Sofiero.
I september 2009 var jag där igen och fotograferade för ovanlighetens skulle något gult! Måste vara för att hösten var nära och ögonen inte är så känsliga för gult som på sommaren.
I juli i år blommade denna tangoröda dahlia där i Sofieros dahlierondeller.
September var väl sista besöket på Sofiero för i år - en vit frisk blomma som borde tillhöra anemonblommande dahlior med "en eller flera yttre ringar av platta blommor omgivna av en flock tätt sittande, rörformade diskblommor där disken i blommans mitt inte syns". Å andra sidan kan det lika gärna vara en dekorativdahlia där "blomman ska vara helt fylld och har ingen synlig disk i mitten. Strålblommorna ska vara breda och flata och får vara inrullade till högst 75 % av sin längd". Kanske.





