Min egen bänk

Idag står den utanför entrén med ett par krukor och en ljusslinga. Men så mycket som det bara snöar och snöar får jag väl vara glad att jag ens kan skönja ryggstödet i skydd under takutsprånget.

I min förra trädgård fick den agera blickfång från stora uteplatsen - då fylld med pelargonkrukor och med tiden faktiskt alldeles överväxt av den grävmaskinshärdiga honungsrosen.

Och innan dess - ja snälle vänner stackars bänken! I mitt utbrända liv var det ingen som tog hand om trädgåden och gullriset tog över. Den här bilden använder Katarina när hon håller trädgårdskurs. Hon påstår att hon använder den för att visa växtkraften i trädgården. Eller kanske är den en varning för hur det kan gå om man slöar till för mycket...

Från allra första början köpte jag bänken för att ha i grovköket och ställa sopsorteringskartonger lite snyggt på. Så syftet verkar aldrig ha varit att någon ska sitta på den! Får se var bänken hamnar efter nästa flytt! Kanske ute - kanske inne.